Glaukom – en ögonsjukdom som kräver tidig upptäckt och rätt behandling

Många människor upplever med tiden förändringar i synen och betraktar detta som en naturlig del av åldrandet. Det kan handla om att behöva starkare glasögon, svårare att läsa liten text eller att ögonen blir trötta snabbare än tidigare. I många fall är detta ofarligt, men när det gäller glaukom, även kallat grön starr, kan en sådan inställning få allvarliga konsekvenser. Grön starr är nämligen en av de vanligaste orsakerna till permanent blindhet i världen och utvecklas ofta långsamt och utan tydliga symtom i ett tidigt skede.

I Sverige lever uppskattningsvis omkring 300 000 personer med glaukom, och en betydande andel av dem vet inte om att de har sjukdomen. Detta beror på att synförlusten ofta börjar i det perifera synfältet och sker gradvis, vilket gör att hjärnan hinner anpassa sig. När besvären väl märks tydligt kan skadorna på synnerven redan vara omfattande och irreversibla. Cirka tio procent av de som lever med grön starr och inte får rätt behandling riskerar att drabbas av allvarlig synnedsättning eller blindhet.

Under den nationella glaukommedvetenhetsmånaden uppmärksammas sjukdomen extra mycket i syfte att sprida kunskap om riskfaktorer, tidiga tecken och vikten av regelbundna ögonundersökningar. Ju tidigare det upptäcks, desto större är möjligheten att bromsa sjukdomsförloppet och bevara synen livet ut.

Vad är glaukom och varför uppstår sjukdomen?

Glaukom är inte en enskild sjukdom utan ett samlingsnamn för flera olika ögonsjukdomar som alla kännetecknas av skador på synnerven. Synnerven är den struktur som förmedlar information från ögat till hjärnan, och när den skadas försämras synen successivt. Skadan är permanent och kan inte repareras, vilket gör tidig diagnos avgörande.

I många fall är glaukom kopplat till ett förhöjt tryck i ögat, så kallat intraokulärt tryck. Ögat producerar ständigt en klar vätska som cirkulerar och dräneras genom särskilda kanaler. Om balansen mellan produktion och dränering rubbas kan trycket stiga, vilket i sin tur kan skada synnerven. Det är dock viktigt att understryka att grön starr även kan uppstå utan förhöjt ögontryck.

Primärt öppenvinkelglaukom

Primärt öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen av glaukom och står för majoriteten av alla fall i Sverige. Sjukdomen utvecklas långsamt och smygande, ofta under många år. Dräneringskanalerna i ögat fungerar sämre, vilket leder till att vätska gradvis byggs upp och trycket ökar. Eftersom förändringen sker långsamt märker de flesta inga symtom förrän sjukdomen har nått ett mer avancerat stadium.

Den perifera synen påverkas först, vilket innebär att personen fortfarande kan läsa och se rakt fram utan problem. Med tiden kan synfältet krympa och utvecklas till så kallat tunnelseende. Utan behandling riskerar sjukdomen att leda till omfattande synförlust.

Vinkelslutningsglaukom

Vinkelslutningsglaukom, ibland kallat akut glaukom eller smalvinkelglaukom, är betydligt mer ovanligt men desto mer dramatiskt i sitt förlopp. Här blockeras dräneringskanalerna plötsligt, ofta på grund av att iris ligger för nära hornhinnan. Detta leder till en snabb och kraftig tryckökning i ögat.

Denna form av grön starr ger tydliga och ofta smärtsamma symtom som kraftig ögonvärk, huvudvärk, illamående, kräkningar och kraftigt nedsatt syn. Ögat kan bli rött och personen kan uppleva ljusglorior runt lampor. Vinkelslutningsglaukom är ett akut tillstånd som kräver omedelbar medicinsk behandling för att förhindra bestående synskador.

Normaltrycksglaukom

Vid normaltrycksglaukom ligger ögontrycket inom det som betraktas som normala gränser, men trots detta uppstår skador på synnerven. Orsaken är inte helt klarlagd, men man tror att nedsatt blodcirkulation till synnerven spelar en viktig roll. Denna typ av glaukom är vanligare hos personer med hjärt- och kärlsjukdomar samt hos personer med asiatiskt ursprung.

Eftersom ögontrycket inte är förhöjt kan diagnosen ibland fördröjas. Regelbundna synfältsundersökningar och noggrann bedömning av synnerven är därför särskilt viktiga vid misstanke om normaltrycksglaukom.

Sällsynta glaukomformer

Utöver de vanligaste formerna finns även mer sällsynta typer av grön starr. Sekundärt glaukom kan uppstå som följd av andra ögonsjukdomar, inflammationer, skador eller som biverkan av vissa läkemedel, exempelvis kortison. Pigmentglaukom orsakas av att pigment från iris lossnar och blockerar dräneringskanalerna. Barnglaukom är en medfödd form som drabbar spädbarn och små barn och kräver tidig kirurgisk behandling.

Vilka symtom kan tyda på grön starr?

Symtomen vid grön starr varierar beroende på vilken typ av sjukdom det rör sig om. Det mest förrädiska med grön starr är att symtomen ofta saknas helt i ett tidigt skede, särskilt vid öppenvinkelglaukom. Många upptäcker sjukdomen först vid en rutinundersökning hos optiker eller ögonläkare.

När symtom väl uppstår handlar det ofta om gradvis försämring av det perifera synfältet. Personen kan börja missa föremål i utkanten av synen eller känna sig osäker vid rörelse i okända miljöer. Med tiden kan synfältet bli allt smalare och utvecklas till tunnelseende.

Vid akut vinkelslutningsglaukom är symtomen däremot plötsliga och kraftiga. Förutom svår ögonvärk och huvudvärk kan illamående och kräkningar förekomma. Synen blir dimmig eller suddig och ljuskällor kan omges av färgade ringar. Ögat kan vara rött och ömt.

Hur ställs diagnosen glaukom?

Diagnosen ställs genom en kombination av olika undersökningar. Ingen enskild testmetod är tillräcklig på egen hand, utan det är helhetsbilden som avgör.

En synfältsundersökning används för att kartlägga eventuella bortfall i det perifera synfältet. Patienten får titta rakt fram i ett instrument och markera när ljuspunkter uppfattas i olika delar av synfältet. Förändringar över tid är ofta avgörande för diagnosen.

Ögontrycket mäts med så kallad tonometri. Detta är en snabb och smärtfri undersökning som ger en uppfattning om trycket i ögat. Eftersom ögontrycket kan variera under dygnet kan upprepade mätningar vara nödvändiga.

Pachymetri används för att mäta hornhinnans tjocklek, vilket är viktigt eftersom en tunn eller tjock hornhinna kan påverka tolkningen av ögontrycket. En utvidgad ögonundersökning gör det möjligt för läkaren att granska synnerven och näthinnan i detalj.

Finns det behandling för glaukom?

Det finns i dagsläget ingen behandling som kan bota glaukom eller återställa redan förlorad syn. Målet med behandlingen är istället att bromsa sjukdomens utveckling och förhindra ytterligare skador på synnerven. Med rätt behandling kan de flesta leva ett liv med bibehållen synfunktion.

Läkemedelsbehandling

Den vanligaste behandlingen vid grön starr är ögondroppar som sänker ögontrycket. Dropparna kan antingen minska produktionen av kammarvatten eller förbättra dess avrinning. I vissa fall används även tabletter som komplement, särskilt vid akuta tillstånd.

Det är avgörande att läkemedlen används enligt ordination, eftersom utebliven behandling kan leda till fortsatt synförlust. Många patienter behöver livslång behandling och regelbundna kontroller.

Laserbehandling

Om läkemedel inte ger tillräcklig effekt kan laserbehandling bli aktuell. Vid öppenvinkelglaukom används ofta lasertrabekuloplastik, där laserenergi förbättrar dräneringen av vätska från ögat. Vid vinkelslutningsglaukom kan laser användas för att skapa en liten öppning i iris och därmed förhindra framtida tryckstegringar.

Kirurgi

Kirurgisk behandling kan bli nödvändig när varken läkemedel eller laser räcker för att kontrollera sjukdomen. Operationen syftar till att skapa nya dräneringsvägar för kammarvattnet och därigenom sänka ögontrycket. Resultaten är ofta goda, men som vid all kirurgi finns risker som måste vägas mot nyttan.

Är grön starr en naturlig del av åldrandet?

Många undrar om grön starr helt enkelt är något som drabbar äldre och därför är oundvikligt. Det är sant att risken ökar med stigande ålder, men det är inte en naturlig eller ofarlig del av åldrandet. Det är en sjukdom som kräver medicinsk uppföljning och behandling. Med tidig upptäckt kan sjukdomsförloppet ofta bromsas effektivt.

Hur påverkar synförlust vardagen?

Synförlust kan påverka livskvaliteten på många sätt. Förutom svårigheter att läsa, köra bil eller känna igen ansikten kan nedsatt syn öka risken för fallolyckor och skador. Osäkerhet i vardagen kan i sin tur leda till minskad rörlighet och social isolering.

För äldre personer eller personer med etablerad synnedsättning kan trygghetslösningar spela en viktig roll. Ett trygghetslarm kan bidra till ökad säkerhet i vardagen genom att hjälp snabbt kan tillkallas vid fall eller olyckor. För många ger detta en ökad känsla av självständighet och trygghet.

Vanliga frågor och svar

1. Kan glaukom botas helt?

Nej, glaukom kan inte botas, men med rätt behandling kan sjukdomens utveckling bromsas och ytterligare synförlust ofta förhindras.

2. Hur ofta bör man undersöka ögonen för grön starr?

Personer över 40 år, särskilt de med ärftlighet för grön starr, bör regelbundet undersöka sina ögon enligt rekommendation från optiker eller ögonläkare.

3. Är grön starr ärftligt?

Ja, ärftlighet är en av de viktigaste riskfaktorerna. Om en nära släkting har grön starr ökar risken att själv drabbas.

4. Gör glaukom alltid ont?

Nej, de vanligaste formerna av glaukom ger ofta inga smärtor alls. Smärta är främst förknippat med akut vinkelslutningsglaukom.

5. Kan livsstil påverka risken för grön starr?

En hälsosam livsstil med regelbunden motion och kontroll av blodtryck kan ha en positiv inverkan, men ersätter inte medicinsk behandling eller regelbundna kontroller.